Resultatet av undersökningen “Droginformationen om cannabis i svensk skola”

Resultatet av undersökningen “Droginformationen om cannabis i svensk skola”

Under en period av ca 1 vecka distribuerade jag en undersökning om hur droginformationen om cannabis i svensk skola ser ut. Distributionen skedde i sociala medier, så ingen hänsyn har tagits till urval: tvärtom har vem som helst kunnat svara på frågorna så länge de fått länken. Ingen vikt har lagts vid att få en vetenskapligt korrekt undersökning som underlag för att en eventuell statistisk analys. Undersökningen ger endast en fingervisning om hur cannabisinformationen lärs ut i svensk skola. Den enda obligatoriska frågan undersökningen innehöll var ålder, annars var alla frågor frivilliga. Alla svar är anonyma.

» Klicka här för en lättförståelig vy överblick av resultaten (rekommenderas).

» Ladda hem svaren från undersökningen i Excel-format här.

» Ladda hem svaren från undersökningen i pdf-format här.

Sammanfattning

498 svar, måndag 29 februari.

77 personer (15,5%) svarade att de var 13-18 år. 183 personer (36,7 %) svarade att de var 19-24 år. 179 personer (35,9 %) svarade att de var 25-35 år.

De vanligaste fem negativa effekterna från ett cannabisbruk som lärs ut är:

  1. Gateway-teorin, att cannabis leder till tyngre droger (440 personer, 89,1%).
  2. Cannabis kan orsaka psykos (395 personer, 80%).
  3. Cannabis sänker IQ (372 personer, 75,3%).
  4. Cannabis är starkt beroendeframkallande (366 personer, 74,1%).
  5. Cannabis ändrar personligheten (336 personer,  68%).

Minst vanliga negativa effekten (126 personer 25,5%) var att akut överdos från cannabis är dödlig.

De vanligaste tre argumenten mot cannabis som lärs ut är:

  1. Det börjar med en joint och slutar med en spruta i armen (437 personer, 89,4 %).
  2. Vi ska inte tillåta ännu en drog (299 personer 61,1%).
  3. Kriminaliseringen håller ned bruket (263personer, 53,8%).

Majoriteten av de svarande uppgav att lärare, polis, en tidigare problematisk brukare eller en föreläsare ansvarade för informationstillfällena.

På frågan Litade du på droginformationen du fick i skolan? svarade 242 (48,6%) av totalt 498 personer Nej.

På frågan Minskade droginformationen i skolan din lust att testa droger? svarade 355 (71,9%) av totalt 494 personer Nej.

Fem utdrag med fritext från frågan Beskriv hur droginformationen gick till:

  • “Vi hade föredetta-missbrukare som berättade på ett mkt naturligt sätt, men ffa anabola-fokus. Inte så mkt skräck-propaganda trots allt.”
  • “Polisen kom och föreläste samt visade upp hur hasch såg ut. Någon gammal missbrukare kom dit och föreläste om droger. Resten av tiden så spenderade vi elever på att själva leta upp information för att få en så balanserad bild som möjligt av frågan.”
  • “Lärare med anteckningar på papper. Hen hade inga egna erfarenheter av cannabis utan hade fått information utav kommunen (västerås kommun).”
  • “SO – LEKTIONER i högstadiet, även naturkunskapslektioner i 9an. Lärarna diskuterade inte cannabis särskilt mycket framför klassen, dock stod det mycket “falsk propaganda” i böckerna från båda dessa ämnen. Bland annat att man lätt kan få psykoser och till exempel hoppa ifrån höghus i tron om att man kan flyga, eller att man blir våldsam mot sina nära och kära.”
  • “Det kom en gammal polis till skolan som hade redovisningar om droger. Han sa konstiga saker som t.ex att om man åt magisk svamp så kunde man bajsa blod i två veckor efter det.”

Fem utdrag med fritext från frågan Om din uppfattning om cannabis förändrades av droginformationen du fick i skolan, på vad sätt förändrades den:

  • “Jag insåg att man baserade allt på fördomar och inte forskning och fakta. Jag började själv låsa om droger och insåg att stor del av den “fakta” som presenterades var falsk och ogrundad. Detta gjorde mig ännu mer intresserad av att prova de som av forskning och riktiga experter ansågs vara helt ofarligt.”
  • “Jag kände väldigt mycket människor som brukade cannabis, både ohälsosamt och hälsosamt, och då jag själv rökt så blev det ännu mindre troligt vad de sa åt mig på lektionerna, jag förstod att mycket inte stämde och mina äldre kamrater berättade hur hysterin kring cannabis sett ut genom tiden, vad de fått lära sig i skolan och vad de själva upplevt. Jag förstod tillexempel att cannabis inte leder till tyngre droger (det var ett väldigt vanligt argument) för att man fysiskt kräver mer och mer och att det tillslut inte räcker till, utan isåfall snarare för att cannabis bara går att få tag på via kriminella kanaler och där finns ofta mer att välja på än bara cannabis, t.ex “tja har du nått weed inne? – Neej men jag har Ritalina” . Löjligt enkel beskrivning men you get the point.”
  • “Har aldrig haft något problem personligen av cannabis. Började bruka detta i 6’an, “slutade” i 9’an pga av att jag själv sa detta till lärare. Blev sedan skickad till BUP, som förstörde mer än dom hjälpte med att istället skriva ut 4-5 piller som förstörde mig och min dagliga rutin. Hjälp mot dep och sömnproblem var anledningen till att jag brukade denna drog.”
  • “Att det var livsfarligt.”
  • “Jag kände att jag inte kunde lita på det som sas och testade därför själv.”
Debatt med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle om drogtester i skolan

Debatt med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle om drogtester i skolan

Just nu pågår en intressant debatt på Facebooksidan för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). Med bakgrund av Staffan Hübinettes åsiktsartikel om drogtester i svensk skola fann sig RNS plötsligt i en kritikerstorm de inte är vana vid att möta. Antagligen var det därför som RNS i ett mycket sällsynt fall faktiskt kände sig tvingade till att bemöta kritiken.

I samtal med andra personer som tidigare debatterat med RNS har jag förstått att de ofta raderar kommentarer och helt enkelt blockerar författaren bakom kritiken från deras sociala medier. Jag återger därför debatten i sin helhet nedan, ifall kommentarerna plötsligt skulle försvinna från RNS Facebooksida.

RNS svar återges nedan med en blå kantlinje på vänstersidan.


RNS fortsätter (mot Skolinspektionens syn på saken) arbeta för tvingande drogtester i svensk skola. En mycket problematisk metod som Magnus Callmyr bemötte redan 2015: http://www.magnuscallmyr.se/…/drogtester-och…/

Det största problemet med RNS metoder är vad som händer med elever som inte vill göra drogtester och riskerar avstängning. Plötsligt är du skyldig tills motsatsen bevisats. Inte för att RNS bekymrar sig om en eventuell stigmatisering i jakten på det narkotikafria samhället.

Syftet med drogtester är inte att skolan ska straffa eller göra sig av med missbrukande elever. Det är ett verktyg för att tidigt ingripa och hjälpa elever med problem och se till att de klarar sina studier på bästa sätt.

Jag citerar åsiktsartikeln: “[…] Grundlagens skydd mot tvingande kroppsligt ingrepp från det allmänna ska kvarstå men möjligheten att använda drogtester och avstängning som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment.”

Bevisbörda är en juridisk term RNS bör slå upp i närmaste ordbok. En elev kan inte anses leva under hot om avstängning enbart pga misstanke om drogbruk. Tanken baseras på en Bejerotsk syn på bruket som en epidemi, som sprider sig i samhället. En lika problematiskt som ålderdomlig syn.

Kan RNS visa belägg för effektiviteten hos tvingande drogtester i svensk skolmiljö? Eller är detta ÄNNU ett fall av en “tänk-på-barnen”-retorik där RNS målar upp en skräckbild av en halmdocka?

RNS kanske samtycker att jag på måndag nästa vecka väntar med polis utanför arbetsplatsen. Obligatoriska drogtester, med hot om omedelbar avstängning om ni vägrar.

Det är självfallet inte så det går till vid ett drogtest på skolan. Det hade även du vetat om du någon gång arbetat med de här frågorna inom skolans värld. Som sagt används drogtest som underlag för fortsatt stöd och är inte till för att skicka ut någon från skolan. Om en elev visar positivt test bör en handlingsplan göras upp i samverkan mellan socialtjänst, skola, elev och vårdnadshavare och som beskriver vilket stöd eleven ska erbjudas. Hur det ser ut beror på omständigheterna och behovet i det enskilda fallet. Utgångspunkten bör vara att eleven ska bli drogfri, fungera i skolan och klara av studierna samt att skydda och skapa trygghet för andra elever och skolmiljön. Det kan i vissa fall vara motiverat med ett kortare avbrott (sjukskrivning/giltig frånvaro) i en akut situation. Men det är då viktigt att eleven får stöd och hjälp under den tiden och inte hamnar i ett vakuum. Ett alternativ kan vara en kortare tids hemundervisning. Att lämna ett urinprov är alltså inte ett straff utan endast en kontrollåtgärd som hjälper både skolan och eleven.

Bejerots syn på hur narkotikabruk sprids är knappast ålderdomlig utan högst relevant. RNS föreslår inte tvingande drogtester i skolmiljö, drogtester är alltid frivilliga, endast polisen kan använda tvingande drogtester vid misstanke om brott. Elever som misstänks använda droger erbjuds idag att lämna ett drogtest som är frivilligt. I många gymnasieskolor används även slumpvisa drogtester i samband med vissa praktiska moment. Testerna är frivilliga, men att avstå innebär en konsekvens i form av att inte kunna delta i de praktiska momenten.

Studier på effekterna av drogtester i skolmiljö är begränsade, men det finns ett antal huvudsakligen amerikanska som visar på vissa positiva effekter. Inom arbetslivet finns studier som visar på positiva effekter. I Folkhälsoinstitutets kunskapsöversikt Narkotikan i Sverige framhålls också drogtester som en metod för att öka upptäcktsrisken i det man kallar “socialt intakta miljöer” som skolan, arbetslivet och trafiken och som därigenom har en förebyggande effekt.

Jag har inte påstått att ett positivt drogtest inte skulle innebära att en elev inte blir satt i behandling. Det är ord ni sätter i min mun.

1. Svara på hur ser ni på omvänd bevisbörda, i strid med vedertagen juridik? Drogtesterna ni så gärna vill ha in i svensk skolmiljö är i praktiken tvingande då en elev som inte vill göra dem automatiskt blir misstänkt för drogbruk. Testerna är ytterst stigmatiserande, något som är förödande för en skolungdom.
2. Hur hanterar ni bifynd? Låt oss säga att en elev har recept på ett narkotikaklassat lugnande eller sömnmedel – 2014 hade 24367 patienter i åldern 0-19 år recept på ATC-kod N05C “Sömnmedel och lugnande medel” – vilka kommer upptäckas i drogtester. Det kan ligga i elevens intresse att inte berätta varför hen har recept på något av dessa för någon i skolan. Tystnadsplikten, ni vet.
3. Hur gör ni med elever över 15 år, som är straffmyndiga? Ska dessa rapporteras till polisen? Är det etiskt försvarbart?
4. Bejerots teorier om det problematiska brukets spridning saknar stöd i modern forskning. Hur kan ni påstå att den fortfarande är aktuell?
5. Ni har helt rätt i att det saknas svenska studier som påvisar att drogtester i svensk skolmiljö på något sätt skulle minska bruket av droger. Det ni talar om är en signalpolitik som saknar stöd av forskning och som än idag inte kan uppvisa resultat i form av minskad drogbruk. Ni talar om “amerikanske studier” när AAP själva gått ut och avrått från drogtester i skolmiljö då det saknas evidens för dess nytta: https://www.aap.org/…/AAP-Opposes-In-school-Drug…

Inte heller Skolinspektionen håller håller med RNS teorier: https://www.skolinspektionen.se/…/Stallning…/Drogtester/

I flera svenska gymnasier har elever den senaste tiden stängts av efter att ha vägrat drogtester. RNS fortsätter arbeta för metoder ni “tror på”, istället för att se till modern forskning.

1. Slumpvisa drogtester används idag på många skolor i samband med praktiska moment. Testerna är frivilliga men att avstå innebär att eleven inte kan delta i de praktiska momenten och praktik. Skälet är att man vill förebygga skador och olyckor. Ingen annanstans på arbetsplatser för vuxna skulle en arbetsgivare acceptera “osäkert läge”.
Vad frågan nu gäller är teoretiska moment där skolan idag inte kan agera utan tvingas acceptera att elever som använder droger kan fortsätta att delta i undervisningen med de konsekvenser det kan medföra för andra elever.
Rätten att avstå från att lämna drogtest utan konsekvenser hamnar i motsättning till rätten till en trygg, säker och narkotikafri skolmiljö. Det problemet är reellt och skolor står inför det varje dag, därav artikeln.
De få undersökningar som gjorts av elevers syn på detta visar att eleverna tycker det är bra att skolan inför en tuffare policy. Det har också stöd i praktisk erfarenhet från de skolor som arbetar på detta sätt.

2. All drogtestning ska följa de riktlinjer för säker drogtestning som finns beskrivna av ex SWEDAC där man har rutiner för att hantera bifynd i form av läkemedel.

3. Elever som lämnar positiva drogtest inom socialtjänsten, sjukvården eller skolan anmäls inte till polisen. Endast vid akut påverkan på plats tillkallas polis som då kan ta ett tvingande drogtest.

4. När det gäller frågan hur narkotika sprids är begreppet Drug epidemic vedertaget där spridningen sker på individnivå bland användare.

5. Det finns en svensk mindre studie som antyder positiva effekter och publicerats i Läkartidningen (2010). Ett antal amerikanska studier visar positiva effekter men har skiftande vetenskaplig kvalitet. Endast två randomiserade kontrollerade studier i skolmijö finns som antyder vissa positiva effekter och som refererats i SBU:s nya kunskapsöversikt om drogprevention i skolan. Däremot finns stabilare studier gjorda inom arbetslivet som visar positiva effekter. Enbart drogtester löser inte problemet, men som en del i en strategi med flera olika förebyggande och tidiga insatser fyller de en viktig funktion. Uppgiften för skolan är att förebygga men också upptäcka tidigt och i samverkan med socialtjänsten tidigt ge stöd och hjälp till eleven för att klara studierna. Fortsatt användning av droger innebär en betydande risk för att studierna påverkas negativt.

Tack för svar.

Det finns en bakomliggande problematik till varför en elev började använda droger till att börja med. RNS verkar tro att ytterligare stigmatisering, avstängning från skola och utanförskap på något sätt skulle minska den problematiken. Speciellt där bruket föranletts av psykisk ohälsa, svåra sociala förhållanden eller andra trauman.

Möjligheten att stänga av en drogpåverkad elev existerar redan idag. Det RNS efterlyser är alltså möjligheten att kunna stämpla och utestänga elever, försvåra livet för elever som redan befinner sig i en svår situation, straffa de elever som värderar sin integritet tillräckligt för att vägra drogtest, samt upplösa elevens rätt till utbildning baserat på en MISSTANKE om drogbruk.

Jag vill även påstå att drogtester är direkt kontraproduktiva då de ger eleven ett stort incitament till att istället börja bruka livsfarliga, och fullt legala, internetdroger istället.

1. Ni talar inte om det fåtal drogtester som sker i samband med “praktiska moment”. Det ni talar om är obligatoriska drogtester av alla elever vid minsta misstanke om drogbruk. Mot Skolinspektionens inrådan. Under hot om avstängning.

Det finns inga motsättningar till varför en elev som genomgår en eventuell drogbehandling inte kan fortsätta gå i skolan och leva ett normalt liv. Ni verkar utgå från att 100% av alla drogbrukare lever i total misär och måste särskiljas från både vänner och normal skolmiljö.

Min fråga kvarstår: är ni beredda att jag väntar med polisen utanför ert arbete på måndag morgon för obligatoriska drogtester under hot om avstängning?

Ni kan väl inte på allvar låta eventuella undersökningar som elever svarat på styra hur vi bäst motverkar drogbruk i skolan?

2. Tack. Jag kontaktade SWEDAC som hänvisade mig till de separata labb som gör analyserna. Det är labben själva som bestämmer hur de behandlar bifynd, inte SWEDAC (som enbart ackrediterar rutiner och processer för analys). Så min fråga kvarstår: hur behandlar ni bifynd?

3. Hur konstaterar ni akut påverkan hos vår vanligaste illegala drog cannabis? Anser ni metaboliter från THC (THC-syra) vara “akut påverkan”?

4. Rättelse: begreppet drug epidemic använder primärt nykterhetsrörelsen. En teori som inte tar hänsyn till bakomliggande orsaker som sociala förhållanden, psykisk ohälsa eller utsatthet (t ex övergrepp). Återigen väljer RNS att inte se till modern forskning som på ett mer tillförlitligt sätt beskriver ett problematiskt bruk, samt ger en bättre bild över hur vi bekämpar en beroendesjukdom. Era teorier är lika ålderdomliga som Bejerot.

5. Så det existerar alltså inte tillräcklig evidens för påståendet att drogtester i svensk skola på något sätt skulle minska drogbruket. Annat än den signalpolitik vars effektivitet ni fortfarande inte kan hitta evidens för. Det ni talar om är “möjligheten att använda drogtester och avstängning som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment” utan att ni har vetenskapliga belägg för det.

Ingen påstår att ungdomar ska bruka någon typ av drog, men era metoder är ålderdomliga, saknar stöd i forskning och riskerar stigmatisera och straffa en redan hårt utsatt ungdom.

Det är svårt att besvara dina långa inlägg då du hela tiden för in nya frågor och kommer med påståenden och antaganden som är svårt att veta vad du grundar dem på. Det skulle ta alltför stort utrymme här att resonera kring alla de frågor du tar upp med risk också för att läsare tröttnar. Enklaste sättet att få svår på dina frågor är att du gör ett studiebesök på en gymnasieskola som arbetar aktivt med sin drogpolicy och bland annat använder slumpvisa drogtester och där ta del av hur de resonerar och arbetar i praktiken. De frågor som då kvarstår kan vi fortsätta att resonera om.

I RNS projekt Narkotikafri skola möter vi ständigt rektorer, kuratorer, skolsköterskor, socialarbetare, poliser och lokala politiker som alla är engagerade i att utveckla ett bra förebyggande arbete och praktiskt fungerande metoder för att tidigt upptäcka, stötta och hjälpa ungdomar som börjat använda droger, vanligen cannabis. De står mitt i en verklighet med elever som använder droger och med ansvar för att på något sätt agera för att upptäcka, ingripa och hjälpa dessa elever. Deras erfarenheter och behov av praktiskt fungerande lösningar är av stor betydelse. Frågan är sedan hur.

Tack för svar. Mina kommentarer belyser en problematik kring era metoder i sakfrågan ni inte verkar vilja erkänna. Jag ska göra det enkelt för er att svara på de frågor jag redan ställt.

1. Hur försvarar ni den omvända bevisbörda som uppstår då elever riskerar avstängning då de inte vill göra ett drogtest? Plötsligt är en elev skyldig tills motsatsen bevisats.

2. Är ni beredda att jag väntar med polis utanför er arbetsplats nästa måndag för obligatoriska drogtester med hot om avstängning?

3. Hur behandlar ni bifynd?

4. Hur påstår ni att vi kan mäta ett aktivt cannabisrus?

5. Varför fortsätter ni arbeta för drogtester i svensk skola när metoden inte har stöd vare sig i forskning eller hos Skolinspektionen?

1. Detta är praxis inom arbetslivet. Den anställde eller elev som misstänks använda droger riskerar inte bara problem för egen del utan utgör en risk för andra och arbetsplatsen. En avvägning mellan två olika intressen behöver göras, den enskildes rätt att avstå från drogtest utan konsekvenser och andras rätt till en trygg, säker och narkotikafri arbetsplats/skola. Avvägningen är inte enkel men i det här fallet när det gäller gymnasieskolan är det rimligt att det senare går före. Oro och misstankar växer vanligen under en längre tid där ett antal olika faktorer vägs in och där olika saker prövas för att stötta och hjälpa eleven. Till slut kan man hamna i ett läge där den samlade bedömningen är att det också kan handla om droger. Frågan behöver då ställas där drogtest kan bli aktuellt och där ett “kvitto” är nödvändigt för att kunna utesluta om det är droger med i bilden eller kunna hjälpa eleven.

2. Det är arbetsgivarens ansvar att hantera eventuella drogproblem bland personalen. Är min chef orolig för att jag använder droger leder det till ett samtal där arbetsgivaren vill ha ett “kvitto”. Kanske berättar jag själv att jag har problem och behöver hjälp och blir lättad av att någon sett problemet och reagerar. Förnekar jag användning av droger vill arbetsgivaren ha ett “kvitto”. Är testen positiva är arbetsgivaren skyldig att erbjuda rehabilitering och stöd. Är testen negativa kanske det är andra saker som jag behöver hjälp med och som nu kommer upp till ytan. Förnekar jag användning av droger och inte vill lämna drogtest är det skäl för uppsägning/avstängning. Polisen har inget med detta att göra.

3. Positiva drogtest ska verifieras genom analys och bedömas av MRO-läkare som kan skilja på vad som är vad.

4. Ingen har påstått det. Om personal i skolan uppfattar att en elev beter sig på ett sätt som gör att det finns anledning att befara att hen är påverkad kontaktas vanligen polis. Polisen gör en bedömning på plats om det finns anledning att göra en kroppsbesiktning, dvs drogtest. Fram tills dessa testet visat ett resultat är bedömningen av beteendet subjektiv.

5. När det gäller forskningsläget och vilka slutsatser man kan dra av det finns det besvarat i tidigare inlägg och ska inte upprepas här. När det gäller Skolinspektionens inställning är det riktigt att de avråder från drogtestning men det bygger på deras uppfattning och inte på vad lagen eller forskningen säger. Om detta finns att läsa mer i artiklar bl a Dagens Samhälle med anledning av Skolinspektionens beslut om Njudungsgymnasiet i augusti 2015:

http://www.dagenssamhalle.se/…/skolinspektionen-skapar…

Skolinspektionens inställning är att frivilligheten inte kan säkerställas vid drogtestning varför den per definition är tvingande och därmed strider mot lagen. JO har i en prövning av Skolinspektinens uppfattning i fallet med Brinellgymnasiet i Nässjö 2010 gjort en annan bedömning och uttalat att frivilligheten kan säkerställas och att sådana drogtester inte strider mot lagen. Skolinspektionen har valt att inte informera skolan om JO:s beslut. Skolinspektionen har dock ingen kritik mot att drogtester används i samband med praktiska moment som ett krav för att kunna delta i sådana moment.

Vi upprepar uppmaningen att du gör ett studiebesök på en gymnasieskola som arbetar med detta. Det är enklaste sättet att få svar på frågorna.

1. Nej. Det är faktiskt varje människas rätt till skolgång i Sverige. Oavsett om de tar droger eller ej. Se till den faktiska anledningen till varför Skolinspektionen avråder drogtester i svensk skola: det saknas vetenskapliga belägg för dess effektivitet och ställer eleven om omvänd bevisbörda.

Ni talar om “den enskildes rätt att avstå från drogtest utan konsekvenser” utan att kunna ge något konkret argument till nyttan med straffande konsekvenser för att avstå ett drogtest. Varför agerar RNS för att vilja stigmatisera och utestänga elever som uppenbarligen har en bakomliggande orsak till varför de initierat ett drogbruk?

Ni likställer elevers rätt till att vägra drogtest med att det automatiskt skulle innebära en otrygg arbetsmiljö för omgivningen, utan att ha belägg för det. Ni talar om “kvitton” i frågor om människors grundläggande och lagstadgade rätt till utbildning.

Å ena sidan skryter nykterhetsrörelsen om det låga antal skolungdomar som testar cannabis. Å andra sidan målar ni upp en skräckbild av hur drogpåverkade elever är ett så stort problem i svenska skolor att de bör utsättas för drogtest eller riskera avstängning. Hela er argumentation verkar bygga på en halmdocka för vilken ni saknar belägg.

2. Det var inte svaret på min fråga. Jag undrade om ni var beredda på en obligatoriska drogtester på arbetsplatsen under hot om avstängning.

3. Ni känner mycket väl till problematiken kring säkerheten i dessa drogtest. Speciellt för MRO-läkare. http://www.lakartidningen.se/…/Enhetliga-analyser-av…/

4. Tack för förtydligandet.

5. Återigen framhäver ni drogtester vid praktiska moment. Men det ni beskriver i åsiktsartikeln är ju inte enbart dessa moment, utan “möjligheten att använda drogtester och avstängning som konsekvens införas även i teoretiska utbildningar och moment”.

Ni har fortfarande inte kunnat visa ett enda belägg för drogtesters effektivitet i skolmiljö. Jag utgår från att ni inte menar den studie från 2010 där ett gäng fordonselever svar på frågor om deras drogbruk anses vara evidens. En sådan studie kan ni knappast använda som argument.

Tack för länken till åsiktsartikeln som Staffan Hübinette själv har skrivit. Jag rekommenderar dock att ni länkar ut faktiskt evidens för de metoderna ni förespråkar istället.

Kritisk analys av Droginformation.nu, Riksorganisationen för ett drogfritt Sverige samt ISAYNODRUGS

Kritisk analys av Droginformation.nu, Riksorganisationen för ett drogfritt Sverige samt ISAYNODRUGS

Bilden till detta inlägg föreställer Droginformations och Riksorganisationen För Ett Drogfritt Sverige (RDS) ordförande Åsa Graaf när hon 2013 tar emot ett pris av International Association of Scientologists. Bild från peterrothblog.wordpress.com

Syfte med detta inlägg

I mitt uppdrag som drogpolitisk talesperson för Piratpartiet engagerar jag mig bland annat kring sanningshalten hos den droginformation som lärs ut i svensk skola.

Detta engagemang gjorde att jag 2015 upptäckte den stora kritik som riktats mot föreningen Droginformation.nu samt varumärket ISAYNODRUGS, vilka drivs inom Riksorganisationen För Ett Drogfritt Sverige (RDS). Kritiken bestod primärt av stora brister i droginformationen till skolungdomar samt organisationens koppling till Scientologerna.

Detta blogginlägg är ett försök att sammanfatta denna kritik på ett lättöverskådligt sätt.

Effekterna av att ha uppmärksammat Riksorganisationen För Ett Drogfritt Sverige (RDS) har hittills varit följande:

  • Med bakgrund av detta blogginlägg polisanmälde RDS mig 2017 för hets mot folkgrupp, grovt förtal, grov förolämpning samt tryckfrihetsbrott. Klicka här för att läsa mer.
  • Jag har mottagit mordhot från en tidigare föreläsare hos Droginformation.nu.
  • I samband med att RDS blev medvetna om min webbplats har antalet riktade spamkommentarer ökat enormt. Över 99% av all spam jag mottar är riktat enbart mot detta blogginlägg.

RDS grundare Åsa Graaf har konsekvent vägrat kommentera någon av dessa punkter, trots upprepade försök till kontakt.

Översikt

Riksorganisationen För Ett Drogfritt Sverige (RDS), driver föreningen Droginformation.nu, som tidigare hette Drogfritt.nu. De bytte namn efter att flera svenska tidningar uppmärksammat stora brister i deras informationsmaterial samt starka koppling till Scientologerna via Narconon.

RDS arbetar primärt i skolmiljö med föreläsningar om drogers skadeverkan. Man påstår sig sedan starten ha nått ut till “740 000 personer”, även då siffran i deras marknadsföring använts under många år utan att ha ändrats.

Genom “kunskap, verklighetstrogna exempel och ett lättsamt och underhållande språk” påstår sig RDS via sina föreningar, kampanjer, sommarläger och uppletande verksamhet ge vad man kallar förebyggande droginformation. Som belägg för dess effektivitet används bland annat alla de tackbrev unga elever får i uppgift att skriva efter avslutad föreläsning.

RDS huvudföreläsare Alexander Breeze påstås ha gett över 5000 föreläsningar.

Scientologiska magasinet freedom.org skriver om Åsa Graaf, grundaren av RDS:

“Arresting the decline of drug proliferation was the first topic in Mr. Miscavige‘s round-up of year number 19‘s accomplishments. It was, as well, the cause championed by the evening‘s first IAS Freedom Medal winners Michael Neilson and Asa Graaf, leaders of a team of drug education specialists in Sweden who, in Mr. Miscavige‘s words, are “doing more to handle the drug problem than any other group on the planet.”

Neilson and Graaf set out ten years ago to save Swedish children from a drug problem of epic proportions. In that time, they have not only salvaged an entire generation, they have created a nationwide movement for a drug-free tomorrow.”

RDS grundare Åsa Graaf hotar svenska lärare och drogförebyggare med juridiska åtgärder

Nedan brev skickades 2016 med snigelpost till lärare och drogförebyggare över hela landet.

Kort efter att Åsa skickade dessa hot lyckades jag intervjua henne, vilket jag dokumenterat i ett fristående blogginlägg. Klicka här för att läsa blogginlägget rörande dessa brev.

Kritik mot RDS och Droginformation i media

Som en effekt av kritiken RDS mötte runt 2010 bytte man namn på varumärket drogfritt.nu till droginformation.nu. Grundaren Åsa Graaf släppte innan namnbytet ett pressmeddelande där hon bemöter kritiken.

Sponsorns koppling till Scientologin

På sin webbplats är Droginformation tydliga med att man erhåller finansiellt stöd från ett företag i Stockholm. Bland annat intervjuas en anställd hos företaget.

Vad man inte berättar är den uppmärksamhet företaget fick 2016, då det avslöjades att anställda skickats på vad de själva uppfattade som kurser i Scientologi.

Andra webbplatser som drivs inom RDS

Facebook

Youtube

Instagram

Distribution av Scientologiskt informationsmaterial

I Droginformations egen webbshop erbjuds kostnadsfritt en DVD (se bild nedan) under namnet “Youth for human rights”, med tillhörande beskrivning:

Filmerna är välgjorda och de belyser på ett lättförståeligt och stark sätt våra rättigheter. Ämnet är aktuellt även här i Sverige där människor dagligen diskrimineras pga ursprung, religion, sexuell läggning mm.

Youth for human rights grundades 2001 och påstår sig, med inriktning på ungdomar, arbeta för mänskliga rättigheter. De fungerar som en frontorganisation för Scientologerna i 20-talet länder.

Samma DVD distribueras kostnadsfritt även på Scientologernas egen webbplats.

Likheter mellan Droginformations material och Scientologiska publikationer

Exempel på vad Droginformation.nu lär ut i svenska skolor

Föreläsaren Johnny “puma” Höglin

Från 2015 till 2016 arbetade Johnny Höglin som drogföreläsare hos Droginformation. Med en bakgrund som fruktad nazistledare i Eskilstuna har Johnny de senaste åren prisats för sina antirasistiska insatser. Nedan följer några exempel på hans språkbruk mot ungdomar och oliktänkande.

Sedan detta inlägg skrevs har Johnny Höglin avslutat sitt Twitterkonto.

Före detta drogföreläsaren Johnny “Puma” Höglin polisanmäld för mordhot

johnnypumamordhotAv okänd anledning är plötsligt Johnny “Puma” Höglin befriad sitt uppdrag som drogföreläsare hos Droginformation.nu, trots att hans ansikte fortfarande pryder omslagsbilden till deras Twitterkonto. Jag frågade honom på Twitter om han nu ville svara på någon av de frågor jag tidigare ställt honom, och möttes av följande meddelande:

“…De höll mig i koppel. Men nu är jag helt fri att hitta dig och krossa din skalle som en mango.”

Jag: “Ska jag tolka det som ett hot?”

“Du kan se det som en presumtiv händelse. För du är ett avskum som jag knappast glömmer. Så sscch.”

Händelsen är polisanmäld som mordhot.

Jag har kontaktat RDS grundare Åsa Graaf för en kommentar kring händelsen utan att få återkoppling. Däremot fick jag 2018 en bild (se nedan) där Johnny Höglin (inringad i bilden) umgås med kärngänget inom RDS. Trots att föreningen alltså kände till mordhotet, såg de aldrig någon anledning att ta avstånd från Johnny.

Creeper

MediaCreeper

Sammanfattning: kritiken mot Sveriges repressiva narkotikapolitik

Idag möttes Sveriges narkotikapolitik av enorm kritik i svensk media. Detta är en sammanfattning av de artiklar och intervjuer som publicerats under dagen.

Läs och begrunda. Sprid dem gärna.

Fler grips för narkotikabruk – men langarna kommer undan

Hon försvarade svensk narkotikapolitik – bytte sida

”Patienter i narkotikavården ska få välja behandling”

”Polisen jagar fattiga, sjuka och marginaliserade”

“Narkotikadöden måste stoppas”

Onödigt arbete mot knark i skolan

Snabbstudie: droginformationens påverkan

Jag ställde en fråga i sociala medier: Oavsett vilken uppfattning du har om illegala droger eller dess brukare; var fann du informationen som gav dig den uppfattningen?

Nedan finner ni sammanfattningen av alla svar. Dessa är tydligt censurerade när jag ansett det behövligt.

Person A

“Föräldrar (CSI(Polisen) och Kantor(Svenska Kyrkan)), skola (Låg-Gymn), arbetsförmedlingen, majoritet av resten av samhället. Koncensus hos samtliga verkar vara att alkohol är ok i mindre mängder fast det är OK att bli packad nån gång ibland medan cannabis/opiater/alkaloider/amfetamin klumpas ihop som drog och likställes med varandra i påverkan, allvarlighet och skadlighet.”

Person B

“Den information jag fått, eller blivit påtvingad kommer primärt från skola och föräldrar (som också fått den från skola). Även också polismän som kommer med empiriskt grundad “fakta”. Personligen upplevde jag redan i 7:e klass att konstapeln som stod och pratade om hur farligt knark (speciellt cannabis) är, ljög, eller i alla fall inte ens trodde på vad han själv sade.

Liknande konsensus som ovan. Alkohol är okej, om inte ens till och med “bra” i mindre utsträckning (som socialt glidmedel). Alla narkotikaklassade preparat klumpas ihop i en grupp som inneboende dåligt.”

Person C

“Informationen från grundskolan först. Baserat på mina kunskaper som jag blev serverade gratis av samhället tyckte jag nolltolerans och utanförskapandet var en bra politik. Men när jag blev 28år och arbetslös så hade jag tid och ork att vara skeptisk och söka information själv och ändrade mig. Nu tycker jag alla droger ska legaliseras. Det farligaste med droger har med förbudet att göra. Tar man bort det så skulle världen bli lite mer solidarisk. Man skulle kunna sälja säkra droger. Typ drycker som har 0,1x/deciliter LSD/THC/ och är gjorda av ansvarsfulla bryggerier. Istället för att oansvarsfulla människor säljer LSD till bl.a ungdomar som är gjort på fel sätt så de dör.”

Person D

“Den information jag har härstammar från egen erfarenhet; både av drogerna och av brukarna.”

Person E

“Från egen erfarenhet och den första informationen om att det inte skulle vara ok är från skola och föräldrar.”

Person F

“Skolan och föräldrar… i första hand då. Sen har den kanske ändrats pga eget tänk senare.”

Person G

“Sociala medier, vänner, egen erfarenhet, du :)”

Person H

“Min pappa. Författare till [CENSURERAT] med nästintill monopolställning i svenska gymnasiet på 80- och 90-talen. Han sa till mig tidigt i livet: Allt de säger om droger är fel. Varför man säger så till ett barn är må vara intressant, men det lärde mig ifrågasätta alla påståenden i alla sammanhang, och i förlängningen förmodligen till att välja forskarbanan i livet.”

Person I

“Först var det från skolan, i högstadiet krävde lärarna att vi elever själva tog reda på informationen från många olika källor, så vi skaffade oss en mycket mer balanserad bild av droger och problematiken än vad jag hört att andra har fått, fastän även vi fick besök av både polisen som visade hur t.ex. hasch såg ut och en fd. missbrukare som föreläste (men det var bara en liten del av undervisningen).

Efter skolan så har jag inhämtat information från böcker, forum/sidor på internet dedikerade till droginformation från användarperspektivet som Erowid och Magiska Molekyler t.ex. som i sig har länkat till studier som jag läst.

Har även fått insikter från vänner som har använt samt egenupplevda erfarenheter.

Skräckpropagandan som pumpats ut av staten har jag lätt kunnat genomskåda, antagligen tack vare högstadiets fokus på egen informationsinhämtning och källkritik.”

Person J

“Riktig information = Internet.”

Person K

“Grundskolan försåg med t.ex föreläsning av ex narkoman som berättar om sin bana att gå från hash till att spränga kassaskåp, mord och olika former av sensationella brutala saker som skylldes på olika droger.

Film gav även det ganska spektakulära framställningar av narkotika, med lite mindre moralism.

Men ja, min uppfattning har jag fått av egna erfarenheter, Erowid, Magiska Molekyler, Centrum för narkotikavetenskap, vänner & bekanta som gett en balanserad bild.

Det blev väldigt tydligt efter egna erfarenheter att det mesta man lärt sig i skolan var lögn och att det inte gick att lita på.”

Person L

“Oj, det blir en lång lista för mig. Skolor, släktingar, folk som använt dem, polisen, dokumentärfilmer, Internet, böcker, m.m… jag kan även slänga in andra källor, som spel, filmer och TV-serier, även om det leder till att folk kommer himla med ögonen och sucka…”

Person M

“Skolan, de demoniserade droger till max. Det var det jag kom ihåg från föreläsningar och informationsträffarna på gymnasiet. De antydde att vem som än hade provat på eller nyttjade droger var hemska människor.”

Person N

“Skolan på 70talet. Läste själv Lust och lidande från 60talet tror jag. Egen erfarenhet både av brukare och droger. Anhörig sen barn. Samt läst hela livet sett dokumentärer. Nu sista 2 åren bara slukat allt i ämnet.”