Resultatet av undersökningen “Droginformationen om cannabis i svensk skola”

Resultatet av undersökningen “Droginformationen om cannabis i svensk skola”

Under en period av ca 1 vecka distribuerade jag en undersökning om hur droginformationen om cannabis i svensk skola ser ut. Distributionen skedde i sociala medier, så ingen hänsyn har tagits till urval: tvärtom har vem som helst kunnat svara på frågorna så länge de fått länken. Ingen vikt har lagts vid att få en vetenskapligt korrekt undersökning som underlag för att en eventuell statistisk analys. Undersökningen ger endast en fingervisning om hur cannabisinformationen lärs ut i svensk skola. Den enda obligatoriska frågan undersökningen innehöll var ålder, annars var alla frågor frivilliga. Alla svar är anonyma.

» Klicka här för en lättförståelig vy överblick av resultaten (rekommenderas).

» Ladda hem svaren från undersökningen i Excel-format här.

» Ladda hem svaren från undersökningen i pdf-format här.

Sammanfattning

498 svar, måndag 29 februari.

77 personer (15,5%) svarade att de var 13-18 år. 183 personer (36,7 %) svarade att de var 19-24 år. 179 personer (35,9 %) svarade att de var 25-35 år.

De vanligaste fem negativa effekterna från ett cannabisbruk som lärs ut är:

  1. Gateway-teorin, att cannabis leder till tyngre droger (440 personer, 89,1%).
  2. Cannabis kan orsaka psykos (395 personer, 80%).
  3. Cannabis sänker IQ (372 personer, 75,3%).
  4. Cannabis är starkt beroendeframkallande (366 personer, 74,1%).
  5. Cannabis ändrar personligheten (336 personer,  68%).

Minst vanliga negativa effekten (126 personer 25,5%) var att akut överdos från cannabis är dödlig.

De vanligaste tre argumenten mot cannabis som lärs ut är:

  1. Det börjar med en joint och slutar med en spruta i armen (437 personer, 89,4 %).
  2. Vi ska inte tillåta ännu en drog (299 personer 61,1%).
  3. Kriminaliseringen håller ned bruket (263personer, 53,8%).

Majoriteten av de svarande uppgav att lärare, polis, en tidigare problematisk brukare eller en föreläsare ansvarade för informationstillfällena.

På frågan Litade du på droginformationen du fick i skolan? svarade 242 (48,6%) av totalt 498 personer Nej.

På frågan Minskade droginformationen i skolan din lust att testa droger? svarade 355 (71,9%) av totalt 494 personer Nej.

Fem utdrag med fritext från frågan Beskriv hur droginformationen gick till:

  • “Vi hade föredetta-missbrukare som berättade på ett mkt naturligt sätt, men ffa anabola-fokus. Inte så mkt skräck-propaganda trots allt.”
  • “Polisen kom och föreläste samt visade upp hur hasch såg ut. Någon gammal missbrukare kom dit och föreläste om droger. Resten av tiden så spenderade vi elever på att själva leta upp information för att få en så balanserad bild som möjligt av frågan.”
  • “Lärare med anteckningar på papper. Hen hade inga egna erfarenheter av cannabis utan hade fått information utav kommunen (västerås kommun).”
  • “SO – LEKTIONER i högstadiet, även naturkunskapslektioner i 9an. Lärarna diskuterade inte cannabis särskilt mycket framför klassen, dock stod det mycket “falsk propaganda” i böckerna från båda dessa ämnen. Bland annat att man lätt kan få psykoser och till exempel hoppa ifrån höghus i tron om att man kan flyga, eller att man blir våldsam mot sina nära och kära.”
  • “Det kom en gammal polis till skolan som hade redovisningar om droger. Han sa konstiga saker som t.ex att om man åt magisk svamp så kunde man bajsa blod i två veckor efter det.”

Fem utdrag med fritext från frågan Om din uppfattning om cannabis förändrades av droginformationen du fick i skolan, på vad sätt förändrades den:

  • “Jag insåg att man baserade allt på fördomar och inte forskning och fakta. Jag började själv låsa om droger och insåg att stor del av den “fakta” som presenterades var falsk och ogrundad. Detta gjorde mig ännu mer intresserad av att prova de som av forskning och riktiga experter ansågs vara helt ofarligt.”
  • “Jag kände väldigt mycket människor som brukade cannabis, både ohälsosamt och hälsosamt, och då jag själv rökt så blev det ännu mindre troligt vad de sa åt mig på lektionerna, jag förstod att mycket inte stämde och mina äldre kamrater berättade hur hysterin kring cannabis sett ut genom tiden, vad de fått lära sig i skolan och vad de själva upplevt. Jag förstod tillexempel att cannabis inte leder till tyngre droger (det var ett väldigt vanligt argument) för att man fysiskt kräver mer och mer och att det tillslut inte räcker till, utan isåfall snarare för att cannabis bara går att få tag på via kriminella kanaler och där finns ofta mer att välja på än bara cannabis, t.ex “tja har du nått weed inne? – Neej men jag har Ritalina” . Löjligt enkel beskrivning men you get the point.”
  • “Har aldrig haft något problem personligen av cannabis. Började bruka detta i 6’an, “slutade” i 9’an pga av att jag själv sa detta till lärare. Blev sedan skickad till BUP, som förstörde mer än dom hjälpte med att istället skriva ut 4-5 piller som förstörde mig och min dagliga rutin. Hjälp mot dep och sömnproblem var anledningen till att jag brukade denna drog.”
  • “Att det var livsfarligt.”
  • “Jag kände att jag inte kunde lita på det som sas och testade därför själv.”
Kerstin Käll uttalar sig om sprututbyte i P1 morgon

Kerstin Käll uttalar sig om sprututbyte i P1 morgon

Jag transkriberade ett väldigt talande citat av Kerstin Käll (överläkare, medicinsk ansvarig Beroendekliniken Linköping, föreläsare hos RNS) från gårdagens intervju i P1 Morgon om skademinimerande metoder. Hennes citat finner ni i bilden som är bifogad till detta inlägg.

Två frågor:
1. Vem föreställer sig Kerstin skulle sälja dessa kanyler?
2. Vilken överläkare hänvisar individer med beroendesjukdom till en illegal marknad för att finna smittskydd?

Min personliga åsikt är att hennes roll som föreläsare hos Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle – RNS i allra högsta grad påverkar hennes argumentering i frågan om sprututbyte.

Gabriel Wikström om sprututbytet i P1 Morgon

Gabriel Wikström om sprututbytet i P1 Morgon

Imorse kl 07:18 satt folkhälsominister Gabriel Wikström i P1 Morgon och poängterade den stora evidens som finns för sprututbytets effektivitet. Han argumenterade även emot den kritik som (utan evidens) påstår att sprututbytet skulle skapa fler missbrukare.

Varför säger folkhälsoministern så här? Antagligen därför att motsatsen hade inneburit att han ljugit. Evidensen är lika tydlig som stark: sprututbyte minskar markant blodsjukdomar, och sätter brukaren i direktkontakt med sjukvården.

Samtidigt hävdar lobby-, anhörig- och nykterhetsorganisationer som RNS, AMD, FMN, ECAD och IOGT-NTO att sprututbytet skapar missbruk, skulle vara ett alternativ till behandling eller uppmuntrar till drogbruk. Dock utan några vetenskapliga belägg, annat än vad de “tror på” eller är “rädda för”.

Att smittskydd är en mänsklig rättighet, oavsett vilka ideologiska eller moraliserande ståndpunkter man har, borde vara en självklarhet för alla humana individer som är intellektuellt utrustade nog att kunna förstå studier. Sprututbyte har aldrig varit ett alternativ till behandling.

Lena Larsson, ordförande i Anhöriga Mot Droger (AMD)

2015 skrev Lena Larsson en debattartikel om hennes syn på sprututbyte. En artikel som jag personligen anser vara en av de mest inhumana texter jag läst inom debatten. Som tack får Lena pryda denna inlägg med ett citat från artikeln.

Min replik på RNS debattartikel: “Absurt att dela ut sprutor till unga narkomaner”

Min replik på RNS debattartikel: “Absurt att dela ut sprutor till unga narkomaner”

RNS debattartikel i Dagens Samhälle läser ni här.

Min replik

Så grundläggande mänskliga rättigheter som smittskydd ska inte baseras på behov, utan vad RNS “tror på”, är “rädda för” eller för att de belyser rent administrativa problem, som om dessa skulle överskugga de bevisat stora fördelar som kommer av ett sprututbyte?

Forskning visar att sprututbyte vare sig ökar omgång eller frekvens. Precis som folkhälsominister Gabriel Wikström själv sade imorse i P1 Morgon: “ingen blir alkoholist av rena flaskor”.

Per Johansson ser ensam ett samband mellan sprututbyte och fortsatt drogbruk. Den teorin har inget stöd i forskning. Han talar om att det “finns risk” och dömer därför ut ålderssänkningen som “absurd”. Vad sägs om att basera den åsikten på faktiskt evidens istället?

I exemplet han gör med Danmark räknar Per upp den totala mängden, utan att göra någon åtskillnad huruvida de fick blodsmittan före eller efter införandet av sprututbyte.

RNS visar återigen att de är beredda att offra vem som helst i jakten på total drogfrihet. Eftersom både regeringen och Socialstyrelsen har slutat lyssna på RNS, så är min personliga åsikt att ingen annan behöver göra det heller.